barcelonaapie.com

Jag har beställt lite profilprodukter från nätet för det vill jag ha men nu är det så att jag kanske har köpt lite för mycket grejer på senaste tiden och det är ju inte så bra för jag får inte plats med alla grejer som jag har köpt och det är ju ett tecken på att man har köpt lite för mycket måste jag säga och sen är det ju så att jag har en ganska liten lägenhet också och det gör ju inte saken bättre precis. Jag har till exempel en alldeles för liten garderob och den är väldigt överfylld och alla mina skåp är fullproppade med saker så man kan väl säga att man får intrycket av att det svämmar över när man tittar på min lägenhet och så vill jag ju inte ha det så jag funderar på att sälja lite saker för då får jag ju en massa pengar också och det är ju inte helt fel måste jag säga.

Jag funderar på att flytta. Främst på grund av ska vi säga ett romantiskt intresse. Det finns bara ett problem. Jag har en känsla av att det finns få lediga jobb på den här orten dit jag överväger att flytta. Det är alltså ett mycket svårt beslut det här. Romantiskt lagd som jag är lutar det åt att jag flyttar oavsett om jag fixat ett jobb eller inte. Men jag vet också att min jobbidentitet är väldigt viktigt för mig. Det blir svårt att bygga ett hållbart förhållande och liv ifall jag inte får jobba med det jag vill eller i värsta fall att jag inte har något jobb över huvud taget. Som sagt, ett mycket svårt val. Men också, hittills har jag alltid låtit jobbet styra var jag bor och så vidare (stick i stäv med min romantiska läggning). Det skulle vara ganska spännande att göra tvärtom för en gångs skull, alldeles oavsett vad det leder till i slutändan.

En av mina vänner lät göra (kan man skriva så?) ett ansiktslyft för några månader sedan. Det blev faktiskt överraskande bra, till min stora förvåning. Jag har alltid trott, eller min fördom har varit att det är mes bedagade hollywoodmänniskor och andra väl bemedlade som gör ansiktslyft och att det oftast ser ut som någon spänt huden i deras ansikten och fäst den i nacken med några klädnypor. Men jag hade fel. Min kompis ansikte ser inte ut som överspänt trumskinn, det ser riktigt bra ut. Förvånande som sagt. Jag tror det är nyttigt att få sina fördomar motbevisade på det här viset lite då och då. För mig känns det nyttigt i varje fall. Jag undrar just vad för andra fördomar jag går omkring och släpar på bara så där. Vore intressant att veta faktiskt. För några fler är det nog, rimligen borde det ligga till på det viset.

Vissa saker är jag otroligt fascinerad över. Mest sjukvård för et numera finns så många möjligheter att rädda en människas liv som inte fanns bara för lite över ett halvt sekel sedan. Ta en sådan enkel som en defibrillator. Hur många liv har de inte räddat? Det är rent otroligt när man tänker på det faktiskt. Jag har till och med en person i min närhet vars liv räddades av defibrillator (och personen som skötte den förstås). Men det fanns knappt för femtiotalet. Nu har jag för mig att defibrillatorn uppfanns av några fysiologer redan på artonhundratalet men att den under de första femtio åren bara kunde användas på insidan direkt mot hjärtat. Alltså man var tvungen att öppna bröstkorgen först för att det skulle funka. Så är det tack och lov inte nu. Idag finns det defibrillatorer som är små och smidiga och kan skötas av praktiskt taget vem som helst.